När alla tycker det är kul att gå på museum

Den här lördagen startade vi tidigt! Eller inte egentligen, brukar typ gå upp vid den tiden annars också. Men tidigt för att vara en tid när alla i sällskapet klev upp? Ja, kanske mer så. 

Vi fick pannkakor till frukost för att ladda upp ordentligt då Leon skulle ha poolspel med sitt fotbollslag. 

Men alltså vad händer på riktigt? Vi har typ ingen vår längre. Vi går från vinter till sommar på en gång. Och nu har vi haft en ovanligt varm höst och så bara slår det om från en dag till en annan och blir vintertemperaturer? Vad fan! 

Det var så jäkla fucking kallt. Dels längre temperatur än vad vi haft på länge, men framförallt blåsten! Det blåste typ storm. Hatar blåst. Mina bihålor tål inte blåst. 

Efter lite felåkning så hittade vi till sist rätt fotbollsplan i Tyresö som matcherna skulle spelas. Det var vi och massa andra människor som var där och trängdes, frös och hejade! 

Gösta och Ebbe var också med och supportrade Leon och hans fotbollslag. 

Första matchen vann dem och sen var det lite uppehåll till nästa. 

Jag kände såklart av mina jävla bihålor så gick och satte mig i bilen för att komma bort från blåsten ett tag. 

Andra matchen var på en annan plan där det inte blåste riktigt lika mycket. Solen letade sig fram också så små stunderna när det inte blåste all för jävligt kändes det ändå helt okej. Men jag var bra avundsjuk på vissa som kom i sina långa dunkappor och tjocka mössor. Ja, från bara ben till vinterkappor på bara några dagar... 

Jag var sen tvungen att gå och handla värktabletter då jag trodde huvudet skulle sprängas. Det är så hemskt när det börjar för då slutar det liksom inte. Känns som jag har små boxare innanför pannan och under ögonen som står och mattar slag mot mitt stackars ansikte. 

Sen var det ett rätt långt uppehåll till nästa match så då tog jag och Pontus med Ebbe och Gösta och drog hemåt. Jag la mig på sängen och somnade till då jag fortfarande hade ont. Vaknade med ett ryck av att hundarna började skälla. Eller okej, Ebbe. Gösta skäller inte. Krille, Sarah, Emma och Vilgot kom så hundarna blev överlyckliga. 

Vi gjorde sen i ordning lunch till oss alla så när fotbollsfolket kom hem käkade vi mat innan vi skulle dra vidare. 

Mot pendelstationen! Visst ser det soligt och fint ut? Det var iskallt. Jag behöll min fula, halvsmutsiga tjocktröja på för jag vägrade frysa. Eller iallafall försöka frysa mindre. 

Alla kusinerna fick av oss i julklapp att vi skulle hitta på något kul tillsammans. Det har inte blivit av innan pga. olika anledningar, men nu var det alltså dags!

Vår ordinarie plan gick i stöpet pga. missad orderbekräftelse så vi tog till en reservplan och drog till Paradox museet. 

Superkul för både stora och små. Tiden gick väldigt fort där inne. Ja, när vi väl hittade dit. Vi hade lite problem att lokalisera vart vi skulle men när google maps väl skärpte till sig så kom vi rätt. 

Här inne roade vi oss bra både vuxna och barn. Ett väldigt sociala medier upplagt museum, men så roligt!  

En del saker blev man mer illamående av än andra. Speglar kan förvränga och förvirra en hel del kom vi fram till. 

Leah visade upp sina skills. 

Sandra också. Här visar hon upp sina bästa chefs skills. 

Hugo och jag i en och samma person? 

Kusiner som hänger upp och ner. 

Leah är sån dålig förlorare så hon spelar bäst poker med sig själv. 

Här höll jag på att spy på riktigt. Det snurrade för fullt och sånt klarar inte jag av alls längre...

Lite soffhäng blev det också. 

Och ännu mer speglar! 

Vad det någon som sa speglar? 

Ja vi hade det superkul där inne. Tiden bara försvann och rätt som det var så hade vi gått igenom allt och tiden var slut. 

Hugo var först inne på att inte följa med alls utan stanna hemma istället men ändrade sig i sista stund och åkte med ändå upp till Stockholm. Det är svårt att komma på saker att göra när alla är i så sprida åldrar men det här passade verkligen alla. Mysigt att ses och hänga då det inte blir så ofta tyvärr. 

Vi avrundade sen med att käka mat innan vi tog pendeln tillbaka igen. En riktig rolig eftermiddag/kväll hade vi. Får hoppas vi kan göra något liknande igen snart. 

Jag gick på värktabletter för att orka och när vi kom tillbaka kände jag hur de gått ur kroppen och hur det började bulta igen. Hade gärna sovit kvar en natt till men barnen hade båda två innebandymatcher dagen efter så vi drog oss hemåt på kvällen. Jag proppade i mig ytterligare en värktablett och Pontus fick köra hem. Satt jag med huvudet upprätt så gick det ändå bra. Lyckades till och med somna i den positionen så vips var vi sen hemma. Sova är det bästa när man åker långt för då går tiden som snabbast. 

Var rätt skönt att få lägga mig i min egna sängen och somna om ordentligt. Kände att jag behövde verkligen få lite välbehövlig skönhetssömn för att bli pigg igen.

//Sofie