07 februari 2025

Sjuk...

Alltså jag orkar inte med min kropp. Jag blir alltid sjuk, alltid! Leah har varit hemma ett par dagar från skolan den här veckan då hon fick feber häromnatten och vad fick väl jag natten till i torsdags? Feber. Som ett brev på posten. Inte bara feber utan hostan jag hade accelererade och jag kunde inte somna för jag bara hostade och hostade och hostade. När hostan äntligen la sig efter flera timmar då började jag känna hur jag svettades för att stunden senaste ligga och frysa under ett tjockt lager av täcken och filtar...

Det finns inget i hela världen som gör mig så avundsjuk som personer som påstår sig aldrig bli sjuka. Ja jag vet att jag inte är cancersjuk eller lider av någon hemsk kronisk sjukdom men man har rätt att få klaga ändå. Det finns ju alltid någon som har det värre än man själv oavsett vad det gäller. Kornisk sjuk är jag ju i och för sig även om det inte anses så allvarligt så är det rätt jobbigt att hela tiden åka på förkylning efter förkylning som rätt ofta leder till bihåleinflammationer och öroninflammationer och allt vad det är.  

Hatar att vara den där personen som alltid är sjuk. Vissa personer har knappt aldrig haft en endaste sjukdag någonsin. Personer som typ aldrig varit på vårdcentralen, fy fan vad jag är avundsjuk på dessa personer. 

MEN MEN! Nu är det som det är. Febern gav med sig framåt morgonen men var helt dränerat efteråt. Har så få dagar nuförtiden som jag faktiskt behöver åka iväg och när jag väl har det blir jag sjuk. Typ grät på morgonen för jag hade sett framemot att träffa klasskompisarna och komma iväg. 

Istället spenderade jag dagen i sängen och i soffan. Till råga av allt så var det årets finaste dag ute. Solen lyste prick hela dagen! Så när jag vaknade till liv var jag bara tvungen att ta mig ut. 


Sån himla fin dag så jag tvingade mig ut på en promenad med Ebbe. Den gick inte fort men vad jag njöt. Satte mig på en sten som solen lyste på och bara tankade d- vitamin för glatta livet. 


Kände mig som en påse surdeg, men solen kan göra under med en! I alla fall för en stund. 


Det var dagens bästa helt klart. Gjorde inget att jag var totalt slut när jag kom hem och att jag fick spendera ytterligare timmar i horisontellt läge. Fy fan, jag kände verkligen hopp om ljuset och våren!
 

Hade ingen jätteaptit men när jag fick syn på gårdagens rester i  kylen så kurrade det faktiskt till i magen. Älskar Pontus dillkött, det är så himla gott! Det var dagens andra bästa. Märker ni att jag försöker vara lite positiv efter inläggets bittra inledning? 

Annars hände inte ett skit den här dagen. Såg en inspelning från en av föreläsningarna som jag missade live. Sen vilade, vilade och vilade jag lite till. 

På kvällen hämtade jag Leah från sin träning och åkte för att lämna Hugo på hans träning. Gick och la mig klockan 20 då jag var trött efter att ha vilat hela dagen. Ingen mer feber och hostan försvann typ efter att jag hostat de där timmarna under natten. Så hoppas jag fick samma skit som Leah för hon var på benen igen redan dagen efter.




//Sofie 

05 februari 2025

En onsdag i januari

När jag kommer varje morgon till gymmet så är alltid flera dörrar till skåpen öppna. Skitirriterande ju...


Så jag går alltid och stänger alla som är öppna. Helt diagnoslös är jag kanske inte. 


Blev ett pass gjort även den här dagen och efter jag tränat klart blev det en promenad med Ebbe. 


Lika fotogenisk som alltid mattes vovve. 


Gick förbi brevlådan och vad låg där i? Min kursbok jag förvaltning få tag i sen urminnestider! Biblioteket var ju helt värdelösa på att vara behjälpliga så jag beställde boken själv men det har tagit tid innan den ville komma. Men nu så kan jag plugga ikapp så skönt. 


Väl inne igen blev det frukost och som alltid havregrynsgröt MEN! Jag har börjat hacka och ha i valnötter, jättegott! 


Annars har dagen mest bestått av plugg och Ebbe har varit ett bra studiestöd. 

Framåt seneftermiddagen tog jag med mig Ebbe ut på ytterligare en promenad för att få in lite frisk luft i lungorna. Det var skönt att komma ut men jag gick lite för långt tror jag för i slutet kände jag av i ryggen... 

När vi kom hem blev det dillkött till middag och jag började känna mig krasslig. Ligger under en filt i soffan och är så frusen. Har hostat senaste dagarna  så nu rotade jag fram en flaska med hostmedicin som jag tog i hopp om att det ska lägga sig. 

Vi har träff i skolan både imorgon och på fredag så vill verkligen inte bli sjuk nu! 

Ska ta en varmdusch, hoppas i pyjamasen och gå och lägga mig. Håller tummarna att jag vaknar pigg imorgon. 



//Sofie 

När orden inte finns

 

Den här morgonen testade jag på att köra en timme här istället för på crosstrainern. Det är så tråkigt att stå här men jag tänker att det är rehab för ryggen. Jag får ju göra det jag kan. Och det gick väldigt bra att köra stegmaskinen även ett längre pass. Jag kände inget i ryggen. Däremot så klarar jag inte av cykel och roddmaskinen förutom kortare stunder. 


De håller som sagt på att renoverar här så fick göra mina stretchövningar nere i benrummet den här gången. Kändes lockande att hugga tag i skivstången men jag lät bli. 


Annars så spenderade jag i stort sätt hela dagen här. Japp, katten höll mig sällskap större delen av tiden. Våran kära katt som jag inte vet vad vi ska göra med. Han är ju inte som han ska det har jag ju nämnt tidigare. Han fyller alltså 15 år i april så han är ingen ungdom längre. Men detta jamande och skrikande håller på att ta kol på mig. Varje jäkla natt så sitter han och jamar. Hjälper inte vad vi än gör så jamar han. Han har börjat även på dagarna och gå omkring och jama. Ger honom mat, fyller på med färskt  vatten och släpper ut honom, tar upp honom i famnen men han jamar och jamar. Han verkar absolut inte ha ont, han äter och dricker och är fin i pälsen. Så han ser inte sjuk ut och han verkar inte dålig på något sätt förutom han ständiga jamande, vad ska man göra? 

På nätterna tänker jag att imorgon är dagen jag ringer veterinären för avlivning, men sen så är han ju så mysig och fin så jag får bara ångest över hur vi ska göra. Får kanske ringa och rådfråga veterinären om det. 


Tog ett avbrott från datorn och rastade både mig och hunden med en promenad i ett inte allt för härligt väder. Det snöade/regnade på tvären. Underbar vinter vi har!


Ebbe var nöjd ändå han skiter i vädret men älskar sina pinnar. 


Dagens lunch blev rester form av stekt falukorv, potatis och stuvad spenat. Så jäkla gott! Är inget fan av falukorv egentligen med den här rätten gillar jag. 

Ja, sen fortsatte pluggandet. Hade massa att göra så det var inte svårt att få tiden att gå.

När jag äntligen stängde ner datorn så tog jag tag i och städade våra badrum som var i behov av att städas om jag säger så. 

Leah ska ju ta AM-kort och det tog jag också tag i. Känns som igår jag satt och gjorde det här med Hugo men det är ju drygt ett och ett halvt år sedan. 

Alltså jag anser mig vara en normalfungerade människa men jag får sån panik när relativt enkla saker blir krångliga och omständliga. Fyra saker hade jag som skulle göras med det här AM-kortet och allt krånglade.

Skulle skaffa körkortstillstånd på trafikverket och det krånglade, skulle boka tid för synundersökning och det krånglade, skulle boka in tid på trafikskolan och det krånglade och sist men inte minst skulle jag ta ut pengar att betala kursen för via ett sparfondkonto och det KRÅNLGADE! 

Som sagt jag har ingen funktionsvariation, jag är inte gammal, jag kan språket och ändå blir jag galen av att hålla på med sånt här. Tycker så synd om dem som verkligen har svårigheter av olika slag men som ändå ska klara av såna här så kallade vanliga enkla saker. För saker är inte enkelt att klara av idag. Digitalisering ska underlätta men det gör det ju faktiskt sällan. Tänk bara på den tiden när man kunde ringa och få prata med en riktigt person. Det var tider det. 

Direkt efter att jag suttit och svurit över det här skjutsade jag in Hugo till tåget och gick promenad med Ebbe. Lyssnade då på nyhetsrapporteringarna om det tragiska som hänt i Örebro tidigare på dagen. Jag hade en dag då jag lagt ifrån mig telefonen så jag hade missat mycket av rapporteringen men gick där och lyssnade på allt det hemska. Fy fan, jag blir så ledsen och jag blir så arg. Finner på riktigt inga ord💓



//Sofie 

Häng med bröderna

 

Startade dagen och veckan med att åka hit en sväng igen. De håller på att renovera delar av gymmet så det är spännande och få se hur det blir när det är klart sen. 


Efter det blev det veckohandling av mat. Hade med mig massa pant men såklart fungerade inte maskinerna. Orkade jag gå ur med panten till bilen igen? Nej nej jag hade kvar kassarna med pant i vagnen så det blev kaos när jag även skulle få plats med all mat. Underbart att vara lat ibland. Det skapar inte alls något mer jobb. 

Blev till att kånka in skiten sen och även ta mig en dusch och göra mig i ordning. Packade sen med mig datorn för att åka till mamma och pappa en sväng. Behövde låna deras skrivare och när jag kom dit var även bröderna Henriksson där med sin mor. 


Ebbe behövde gå en sväng så frågade Bosse om han ville följa med och det ville han! 


Men Bosse tröttnade på Ebbe som han tyckte gick så långsamt så han promenerade ifrån oss. 

När vi nästan var tillbaka hemma hos mamma och pappa vände Bosse på klacken. Han ville INTE gå in alla redan. 


Så vi hamnade på lekplatsen vid badplatsen för att leka av oss där. 


Bosse var väldigt noga med att Ebbe skulle kolla på allt han gjorde. "Ebbe kolla här, Ebbe titta där". Ebbe var måttligt intresserade men han satte sig och kollade på Bosse. 


När det skulle gungas skulle Ebbe så klart också gunga men när det inte gick fick han sitta bredvid och kolla på när Bosse gungade. Bosse gungade och gungade och gungade lite till. Höll på att aldrig få med mig honom därifrån. Men när jag sa att mormor kanske har glass hemma i frysen då gick det bra att följa med. 

Som tur var hade mormor en stackars ensam glass kvar i frysen som Bosse kunde få som efterrätt när vi ätit lunch. Eller en halv, han råkade ofrivilligt dela med sig av sin glass till Ebbe. 


Tvillingbröderna var inte så synkade så när den ena var vaken så sov den andra. Mosters ena solstråle låg och kämpade på i gymmet han <3 


Ebbe och jag tog oss sen en promenad själva medan Bosse sov. Den här cykelbanan har det gåtts och cyklats på x-antal gånger. 


Det lektes också inne och då skulle såklart Ebbe också vara med och leka. Det dansades och det sprangs en hel del med. Ebbe var helt slut när vi kom hem sen. 


När jag kom hem var jag så frusen. La mig på soffan med den tjockaste filten om mig och läste. Jag läste och läste och vips var klockan så pass att alla gått och lagt sig. Men jag kunde inte lägga från mig boken då jag var på sluttampen. Alltid lite tråkigt när en bok tar slut men fick tips av Hannah på en annan så ska se om jag kan få tag i den. 




//Sofie 

03 februari 2025

Vridna strumpor

 

Den här söndagsmorgonen dukade jag upp frukost framför tv:n och såg gårdagens premiäravsnitt av Melodifestivalen. Jag var mest taggade på programledarna då Edvin är en favorit. Tycker de var jättebra båda två! Bra nivå och balans mellan humor och allvar. Låtarna var väl sisådär men det brukar jag ju alltid tycka. Maja Ivarsson var ju klart bäst och tur som fan så gick hon ju vidare direkt till final. 

The Sounds är ju ändå nostalgi. Det lyssnade jag mycket på förr om åren, kanske borde ta en The Sounds period igen? Jag har ju mina perioder när det kommer till musik. 


Sen tog jag med Ebbe ut på promenad och där hittade han en pinne som han ville ta med men pinnen ville inte följa med honom så efter en del slitande gav han upp. 


När vi kom hem hoppade jag in i duschen och gjorde mig i ordning för att sen köra Leah till samlingen inför hemmamatchen. 

Jag åkte sen hem igen för att hinna röja undan det värsta kaoset i huset innan jag for in till matchstart igen. 


Hela söndagen spenderades här då Leah spelade dubbla matcher. Första matchen var med sitt ordinarie lag och det blev en tuff match mot JIK som de tyvärr förlorade. De hade så många skott på mål och så många lägen men boll fan ville inte in. De hade inte marginalerna på sin sida i den här matchen tyvärr. 

Men men det var bara att tagga om för nästa match som var med 08-laget. 


En tuff match även den som var mot serieledarna som slutade 1-1 till sist. Ingen målrik match men de fick med sig ett poäng i alla fall så det var skönt. 

Ja, det blev verkligen en heldag i idrottshallen. När vi kom hem blev det lite rester till mat och sen orkade jag inte göra något alls. Såg på tv:n, läste i min bok och hade en väldigt lugn söndagskväll. 


Den här frågan dök upp hemma hos oss som jag måste ta upp även här. Jag har i hela mitt liv haft "problem" med att mina strumpor alltid snor runt sig. Alltså de vrider sig och det har aldrig varit något jag tänkt på förrän Pontus undrade vad jag egentligen gör för att det ska bli så. Han har aldrig varit med om det och inte heller någon av mina barn.

Det här händer alltså vare sig jag har raggsockor på mig, låga eller höga stumpor, stora eller små i storleken. Alla strumpor snor runt sig så här när jag går omkring utan skor. Har alltid gjort och jag får alltid gå och rätta till dem. Måste väl vara någon mer som har det så här, eller? 

Tror det är därför jag trivs extra bra i att gå med tofflor inne för då händer det inte lika ofta. Men det är inget jag tänkt på förrän Pontus poängterande det igår. 


Jag ska förresten passa på och lägga en ny beställning av strumpor hos Newbody då Leahs lag säljer det. Älskar Newbodys alla strumpor! Så bra på alla sätt och viss (även att de vrider sig för mig 😊).



//Sofie 

Familjepromenad under tvång

Att vakna till att solen lyser utanför fönstren, hur underbart är inte det? Vet inte när vi såg solen senast i den här delen av landet. Har vi ens sett den i år? Så efter att hela familjen ätit frukost så tog vi oss ut på en promenad tillsammans. 


Ja, våra två tonåringar följde inte med så självmant kanske, men det följde med till sist. Mysigt med familjepromenad tyckte i alla fall mamman i huset. 


Ebbe inledde starkt med ett bad i en dypöl. 


Alltså det finns inget som gör mig på så bra humör som solen. Efter det eviga mörkret så kommer det ljus och solen, man känner verkligen hopp om livet då. 

Efter vår promenad så blev det en tur in till stan för att göra ett par ärenden. En butik besöktes och så även apoteket. Sen tänkte vi åkt och kollat på innebandy men tji fick vi. Matchen måste blivit flyttad fast det var inte uppdaterat något om det i appen? När vi kom dit ekade det tomt i idrottshallen så vi fick vända igen. Lite tråkigt när vi äntligen hade tillfälle att kunna se det laget spela men men. 

Jag, Hugo och Leah åkte hem till mamma och pappa en sväng. Dit kom även Erik och tjejerna och sen även Elin med sina killar. 


Vi kollade in LHC som möte Rögle. Tilde var supertaggad som nu kan se. 


Frank däremot var vaken och på gott humör trots LHC usla spel. 

Hans tvillingbror var förståndig och sov sig igenom hela matchen. 


Bosse och Hugo körde fotboll i köket i pausen.


Frank chillade hos mormor. 


Hugo tog med sig sina mindre kusiner ut för att rasta av dem i trädgården då det var livat värre när de var inomhus. 


Bosse älskar bollar och spelar gärna både innebandy och fotboll. 


Elin och Majken körde sån här bollsport istället. Är det en bollsport? Vad heter det egentligen? Så många frågor... 


Lykke ritade upp en slags balans/hinderbana som vi körde. 


Det gäller att ta tillvara på den lilla asfalts plätt som är ledig bredvid bilen. 


Vi spelade även kortspel. Jag och Majken mot mamma och Lykke i finns i sjön. Det slutade med att det var jag och mamma som satt kvar och spelad mot varandra då våra lagkompisar övergav oss...


Fullt ös var det som sagt. 

Bosse vill hela tiden se sommarskuggan fast han tycker det är lite läskigt. Men det vill han ju inte erkänna så bättre att hålla för ögonen på storkusinen och låtsas att det är hon som är rädd. 


Det var kväll sen när vi kom hem. Då hade Pontus ordnat middag som vi åt och sen såg vi ikapp På Spåret som vi missade kvällen innan. Började även kolla på Bäst i Test men jag somnade ifrån då jag var så himla trött. Missade helt att det var Mellon! Var så fokuserad på att jag ville se På Spåret, men då är det ju tur man kan kolla ikapp efteråt. 



//Sofie 

02 februari 2025

Många innebandymatcher

Drog och tränade i fredags morse och avslutade som vanligt med att stretcha kroppen framför spegel där det även togs en bild så jag har något att fylla ut med här i bloggen. 


Sen blev det frukost framför datorn och dagens föreläsning som drog igång. 


En längre rast som spenderades med en hundpromenad som sig brukar. 


Gick förbi den här timmerstocken som såg ut som en hjärtat. Så fint så det var tvungen att knäppas kort på. 

Sen blev de ten himlans massa fler timmar framför datorn innan det blev eftermiddag. Då var det dags att skjutsa in Leah till sin samling. De hade bortamatch i Värnamo så de åkte buss dit. 


Jag passade på att ta promenaden med Ebbe i stan när vi ändå var där. Lite mindre skitigt att gå på gångbanorna här än de leriga vägarna ute hos oss. Så trött på att behöva sanera hunden så fort vi varit ute på promenad. 

Pontus och Hugo drog sen till Motala för bortamatch och jag till Boxholm för att passa barn så Erik kunde spela hemmamatch. 


Blev bjuden på tacos innan vi skulle dra oss bort för att kolla på matchen och Lykke hade helt själv gjort namnlappar till vart vi skulle sitta. 


Bästa hänget man kan ha en fredagskväll, helt klart 💓


Den senaste favorit filmen är De hundraen dalmatinerna så den kollade vi på som uppladdning. 


Sen tog vi på oss reflexvästarna och drog iväg till sporthallen! Men först blev det ett stopp på Coop för den obligatoriska inhandlingen av matchgodiset. 


Laddade brudar som hann äta upp allt sitt godis innan domaren hunnit blåsa igång matchen. 


Om deras faster fick något godis? Nej, hon fick nöja sig med godispappret. Vad är det med barn att de alltid langar över allt skräp till den vuxna oavsett om det så sitter bredvid en papperskorg? 

Den här kvällen spelades 4 matcher som jag följde så det plingade till hela tiden i telefonen. Det blev vinst i samtliga matcher förutom Leahs lag som spelade oavgjort. Så poäng till samtliga lag, jiipi! 


Kvällen match jag var på var en målrik och rätt grötig sådan men vinst blev det och tjejerna roades sig med att springa omkring med sina kompisar som också var och kollade på matchen. I periodpauserna spelade även de lite innebandy. 


När slutsignalen ljudit så gick vi hem till dem igen. Fixade lite kvällsmackor, borstade tänderna och på med pyjamasarna. Om de sov när deras far kom hem? Nej knappast. De var helt över stimmade men tror de somnade rätt snart när jag väl åkte hem.


Somnade jag när jag kom hem? Nja, jag var uppe och inväntade Leah som kom hem från deras bortamatch. Hon kom hem straxt kring halv tolv så då gick vi och la oss. Trötta allihopa. 



//Sofie