Pizzakväll

Jag kan vänja mig så vid att vakna upp till strålande sol och bara kunna sätta mig på cykeln och trampa in till gymmet utan någon stress. 

Fy fan så himla härligt ändå. 

Är det fortfarande mycket folk på gymmet? JA! Helt sjukt. Jag brukar ju annars träna vid en tid då ingen annan tränar så tänker att det kanske är jag som inte är van vid att brukar vara så här mycket folk, men även Leah som brukar träna andra tider tycker det är galet med folk här. Dessutom får jag inte ihop det då de kör pass mitt i gymmets lokal. Här står jag i den lokalen som är till för pass. Stor, luftig och helt tom. Men de ska klämma in och ha pass mitt i gymmet där alla andra är. Så ologiskt. 

Som mamma sa så kommer vi minnas Ystadsemestern med typ den här bilden. Ivar och Frank sittandes i sina stolar och le. Ja, när de inte var hungriga för då var det ett annat ljud men mestadels satt de här och var nöjda och åt för glatta livet. Lite som Gösta och Ebbe i bebisformat. 

 

Vi drog sen in till Ystad en sväng och spatserade runt i stan. Så himla funt här med alla gamla hus och fina rosor som finns överallt. 

Gick förbi en jättemysig lite skoaffär och fastnade för dessa skor. Hade lite beslutsångest men det blev ett par blåa skor som fick följa med hem. Hade jag haft råd hade även de rosa fått hänga med. 

Träffade på dessa två killar som tog sig en förmiddagslur. 

Deras bror hittade jag inne i leksaksaffären där han var eld och lågor över allt kul som fanns där. 

Ett efterlängtat wienerbröd blev det också. Ska jag vara ärlig så var det inte så jättegott. Det var rätt torrt men man får äta det wienerbröd man hittar som det nya ordspråket säger. 

Älskar småstäder med små lokala butiker. Typ som skobutiken jag handlade i eller som den här bokhandlaren. Här vill man ju bara handla alla böcker man ser. 

Sen blev det lunch a la fester med rester i stugan. Sista dagen och då får man äta av det som finns kvar i kyl och skafferi. 

Mamma och jag tog oss en liten loppistur på eftermiddagen. Första stoppet blev Eriks hjälpen som var en superfin och välorganiserad butik. 

Den här inte likaså... Men det är ju det som är charmen med att åka på loppistur och särskilt på loppisar man inte besökt innan. Man vet liksom inte vad man kan förvänta sig. 

Sen ville Bosse leka i lekpark så jag, Hugo och Ivar hängde på och gick bort til len lekpark som låg en bit bort från vår stuga. 

Hugo offrade sig och var en rolig storkusin som lekte med sin lillkusin i lekparken. Men det behövde han bara göra ett litet tag för sen fick Bosse en kompis och då lekte dem järnet. En liten skånepåg som pratade sån grovskånska att jag först trodde han var dansk. 

Tänkte Ivar kunde få gunga men den här b-lekplatsen hade ju ingen bebisgunga. Så han fick hänga med mig istället men han tyckte det var rätt kul att spana in alla lekande barn i lekparken. 

Bosse klättrade, gungade, snurrade och åkte rutschkana för glatta livet. Sen skulle kompisen gå iväg med sin pappa så då passade vi också på att gå tillbaka till stugan. 

Sista kvällen fick det bli en smidig middag, nämligen pizza från Ystads pizzeria! Något jag aldrig kommer vänja mig vid när jag äter pizza/kebab på andra ställen är det här med såsen. Det finns liksom en sås? En kebabsås och det är den som finns men inte i övriga Sverige inte. Här ska de vara mild sås, vitlökssås och fan och hans moster. Skärp er! 

Men pizzan var god det var den och det var en perfekt middag så här sista kvällen. 

//Sofie