Antagen!

Ett redig ben och rövpass kickade vi igång den här tisdagen med! 

Var faktiskt upp aningens tidigare än vanligt då jag skulle iväg till storstan i ottan. Ja, typ ottan. 

Jag hade tid bokad hos kiropraktorn så kroppen fick verkligen vakna till liv den här morgonen. Hade en hel del spänningar och stelheter i kroppen så han jobbade rätt hårt med min stackars kropp den här gången. Ska dit om fem veckor igen så det är bara att fortsätta så kroppen blir bättre och bättre. 

Blev en stadspromenad och vi träffade på Tage himself. Det var så trevligt att Ebbe gärna hade fortsatt gå promenaden med honom men tyvärr för Ebbe är han ju en staty. 

Kan ibland tänka att världen idag skulle behövt vissa personer i livet. Typ som Tage Danielsson och Astrid Lindgren. Jag tror världen hade behövt dessa kloka människor nu när det kryllar av så många idioter. 

Fick ett telefonsamtal av Bosse på hemvägen som hade tråkigt så jag svängde förbi dem en sväng. Lämnade över Ebbe i Frank och Ivars trygga händer så tog jag med Bosse för att göra lite ärenden. Behövde åka förbi Rusta och Willys så då kunde ju Bosse få hänga med dit. 

Det hade han inget emot och vilken tur för mig att få med mig en sån hjälpreda. 

En fena på att använda självscannern var han också. Lite för duktig så vi höll på att betala för massa varor vi inte skulle ha eller lagt i vagnen. Satte då herrn i vagnen vilket var ett bra beslut för min arma plånbok. 

Fick lunch och Ebbe njöt av att vara nära Ivar och Frank när de åt. Ettåringar som äter själva är alla labradorers dröm. 

Ja sen var det bara hem igen för att återigen sätta mig vid datorn. Timmarna gick och rätt som det var hade det blivit kväll. 

Passade på att hänga med Pontus till stan då han skulle på ett möte. Jag gick med Ebbe under tiden och gick in en sväng på en loppis och kikade då mötet drog ut på tiden. 

Jag var bra sugen men det blev inget köp. Fast nu ångrar jag mig typ? Hade tänkt ha den som vas men helt ärligt har jag vaser så det räcker men ändå. Nu ångrar jag mig faktiskt. 

Något annat den här kvällen var att det damp ner ett mail om att Leah blivit antagen till NIU utbildningen i Göteborg! 

Leah har i flera år sagt att hon vill gå innebandygymnasium och sen veckan innan höstlovet har det varit extremt mycket tid som lagts på olika uttagningar till både RIG Och NIU. 

Det är tuff konkurrens och särskilt till den i Göteborg som har varit första hands valet hela tiden. Leah har kämpat hårt så det är otroligt roligt med positivt besked!  

Jag brukar säga till mina barn att man ska alltid våga prova! Det är ju bara kul när saker dyker upp och man ska våga tacka ja och testa. Skulle det inte bli som man tänkt ja, då kan man alltid ångra sig. Fiffigt va?

Nu håller vi alla tummar och tår för att allt kommer ordna sig både med det praktiska och såklart det viktigaste av allt: att Leah kommer trivas. Så kul att hon vågar prova! Om inte? Då gör det absolut ingenting. Att ha möjligheten att ångra sig är kanske anledningen till att man vågar prova. 

//Sofie