Jag har slagit sönder så många naglar senaste tiden. Två åkte av när vi var på skidsemester och sen har även ytterligare två gått hädan efter det. Brukar sällan hända och jag tror aldrig att jag varit med om att så många naglar gått sönder för mig.... Har en tid bokad nästa vecka för att fixa dem men det jobbiga är inte att ha trasigs naglar det är SMÄRTAN när man råkar slå i så den spricker. Alltså det är slå i tån i tröskeln gånger tusen typ.
Så det bästa jag vet är att kyla ner nageln i snön. Så fort jag kommer ut måste jag sticka ner fingret i snön en stund så det slutar pulsera för en stund. För det onda sitter i ett par dagar efter att nageln rykt så kylande snö behövs! Gäller ju att passa på så länge snön finns kvar nu när vädret slagit om och blivit varmare ute...
Ryggen blir sakta med säkert bättre men när jag besökte gymmet var det på den här träningen fick bli.
Rörelse är det bästa att göra för att det ska bli bättre men det gäller ju att hitta rätt nivå av vad jag kan göra. Hatar den där crosstrainern men den är det skonsammaste jag kan göra för ryggen just nu. Så det fick bli en timmes intervallpass där för att träna och för att rehaba ryggen.
Blev även en promenad med Ebbe sen men fy så tråkigt det är ute nu... Det är lite snö, lite asfalt och mestadels snorhalt. Ska nu snön försvinna hade det varit skönt om det bara försvann direkt och sen fick det vara barmark ute. Men det är ju en dröm så att säga. Nu ska det väl vara sånt här tråkväder in till mitten av april innan det kan slå om och verkligen bli vår.
Laddade sen upp med en dusch, värktablett och matchtröja på då det vankades match mellan LHC - Rögle denna lördagseftermiddag.
Pappa, jag och Hugo åkte in för att kolla. Så taggad innan och så pepp. Hugo och jag satt även och funderade på om vi skulle köpa biljetter till andra kommande matcher men så fort första perioden var över var även peppen på att se mer hockey typ över?
Köpte popcorn till andra perioden och tröståt. Ja, varför kan de aldrig prestera fullt ut för? Vi ledde med 2-0 men tappar till 2-3 underläge. Alltså man blir så deppig. Klart det kan gå dåligt för ens lag. Det går upp och det går ner liksom, i med och i motgång men när det konstant känns som nedgång och motgång är det inte roligt. Så många slutsålda hemmamatcher och så lite leverans från det här laget.
Kors i hela taket så lyckades vi i slut minuten få in 3-3 (tack Fantenberg!) och det blev förlängning och till sist straffar. Straffar sög vi uppenbarligen också på men efter den här matchen är jag glad att vi inte gick tomhänta utan fick en poäng i alla fall.
Tackar även dem andra lagen som spelade så det gynnade oss. Men det är aningens tråkigt att hela tiden sitta och hålla koll på hur det går för alla andra lag, om de förlorar eller vinner, och hur det påverkar vår placering i tabellen, istället för att ta in tre poäng själva.
Ryggen min var rätt död efteråt också då värktabletten lämnat min kropp, men som sagt som LHC supporter får man glädjas åt det lilla och i det här fallet en poäng.
//Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar