09 januari 2026

Vilken dag var det nu igen?

Är fortfarande inte helt på banan när det kommer till vad det är för veckodag känner jag. Men igår var det torsdag och då började Hugo och Leah skolan igen efter lovet. 


Jag vaknade och drog till gymmet. Var så enormt glad över att min kära man hade satt i värmaren i bilen för det hade jag helt glömt bort. Hade inte den varit i hade jag nog inte tagit mig iväg denna kalla arla morgon. Tänk att ha en bil med dieselvärmare i, det vore något det. Men kör man en tio årig gammal Renault är det lyx man inte kan räkna med. Mitt mantra varje gång jag saknar lyxsaker på bilarna är att vi har i alla fall inga billån. 


Sen blev det frukost och skolplugg framför datorn. Skolplugg? Är det ens ett ord? Blev inte rött när ajg skrev det så jag utgår från att det.  

Hoppade in i duschen och drog på mig kläder för att sen åka och hänga med några favoriter. 
 

Frank och Ivar! Men de var mer intresserade av leksakerna i lådan om jag ska vara ärligt. Här åker moster särskilt för att hänga men konkurrensen med leksakerna var tuff alltså. 


Storebror var mer intresserad av att hänga med moster. Eller mer intresserad av att moster skulle dra honom på hans "motorcykel". Det var tungt att dra honom och ha Ebbe i andra handen. Herrn påpekade ändå flera gånger att jag var för långsam att hans motorcykel är en snabb motorcykel och att jag inte hade lika mycket muskler som honom. 

Ett sånt litet as han var nu när jag tänker efter och ändå är han den bästa man kan hänga med? Konstigt det där. 


Vi gick en promenad för att rasta Ebbe och för att leta efter någon backe att åka i. Det sistnämnda var en utmaning. Jag njöt dock när han och Ebbe gick själva en stund. 


Vet inte om jag njöt mest av lättnaden att ingen satt på kälken rent tyngdmässigt eller av att ingen tjatade på mig att jag var svag och förlångsam. 


Vi såg såååå många svanar i ån! Eller ankor som herrn envist ville kalla dem trots att jag var en pedagogisk moster som berättade att de var svanar så ville han fortsätta kalla dem ankor. Ändå är han den bästa att hänga med <3 


Hittar man ingen pulkabacke får man gunga i snön istället. 


Bill & Bull satt still i säkert en minut och kollade på Babblarna. 


Bosse dukade sen lika fint som till Nobelfesten när vi skulle äta lunch. 


Mamma slängde ihop med lax och räkgryta som var så himla god! 

Jag drog sen hem då jag hade skolarbete att göra... Hade även fått ont i ryggen efter mitt äventyr med Bosse. Det var inte helt optimalt att gå med en hund i koppel i ena handen och dra en snowracer i andra. Men tog värktabletter och då kändes det bättre. Blir bara så rädd att jag ska ha triggat igång något. Har varit förskonad mot ryggont ett bra tag nu så det skulle väl inte förvåna mig om det är dags att få lite ont nu igen. 


Mellan pluggeriet så testade jag det här med att tvätta matta i snön. Man får ju passa på när vi fått såna mängder snö som vi har nu. Det här ju inte till vanligheterna så att säga. Tror inte jag testat det här med att tvätta matta i snön innan men det gick riktigt bra. Får se hur den ser ut när den torkat sen. 

Efter att ha suttit ytterligare ett par timmar vid datorn så blev det ett avbrott då barn skulle hämtas från träning och hund behövde gå promenad. 


Det är kallt ute men det är väldigt skönt promenadväder. Bara temperaturen inte kryper under minus tio så är det helt okej. Just nu har vi snö som ligger och några minus grader i luften vilket är bra vinterväder enligt mig. Det är när det snöar, töar, är moddigt och sånt som gör vintern olidlig. Snö får gärna komma och gärna ordentligt för att sen ligga kvar på marken med eventuellt påfyllnad nattetid. Lite sol på det så kan även jag tycka om vintern. 

Åt middag och kollade på LHC - Leksand matchen men jag kände mest för at stänga av. Hur är det möjligt att ena matchen vinna över serieledarna och i nästa få stryk av bottenskrapet? SHL:s mest schizofrena lag. Det finns ingen logik i deras spel. Det som är mest deprimerande med såna här matcher är att hela laget verkar sakna kämpaglöd. Bättring till nästa match, ett måste! 




//Sofie 

Inga kommentarer: