03 oktober 2020

En kortare jobbdag


Så här ser det ut när jag ska äta frukostgröten. Det är inte en hund som sitter bredvid bordet och tigger utan en katt som ligger på bordet och tigger istället. Han släpper inte gröten med blicken för en sekund. 

Dessutom lägger hans sig mer än gärna över hela tidningen så matte inte ska kunna läsa heller. Kvittar ju att man tar ner honom från bordet för han är ju lika snabbt uppe igen. Öppnar jag dörren och slänger ut honom så är han snart inne igen genom kattluckan och så börjar det om igen. 

En katt gör man inte som man vill med det är ju ett som är säkert. 


Men det slutar såklart alltid med att han får slicka i sig resterna från gröttallriken:-) 

Jag stämplade ut redan efter lunch igår. Så himla skönt! Åkte förbi Erik och Frida en sväng och lämnade av en grej. Fick då även gosa lite med småtjejerna också vilket ju aldrig är fel:-) 


Blev sen en tur förbi gymmet där jag körde ett pass. 


Möte upp Leah på stan sen. Hon hade slutat skolan och ville gå förbi godisaffären och köpa fredagsmys. Jag stannade till vid tygaffären för att köpa rosa band till Lykke/Tildes dopklänning. Pontus familj har en jättefin dopklänning som alla barn i släkten är döpta i. Ja, även Minna och Majken har döpts i den. Men det finns även en till dopklänning som Pontus mamma sytt som Linus och Leon döpts i den. De var nämligen lite förstora för den andra dopklänningen så då tillverkades det en till. Så nu finns det två dopklänningar vilket är rätt passande nu när Lykke och Tilde ska döpas.  


Fredagens kvällen var väldigt lugn och skön. Man orkar ju inte så mycket annat en fredagskväll, då är man rätt tömd på energi efter veckan som varit. 


Pontus och Leah bakade pizzor som vi åt till middag. 


Kebabpizzan var så god! Något stark men jag är ju överdrivet känslig med sånt (tyvärr). 


Leah gjorde en pizza formad som ett hjärta. Hugo tyckte den mer såg ut som en snopp. Jag råkade skratta och det tolkade Leah som att jag höll med Hugo och där höll fredagsmyset på att sluta i fredagsbråk istället. Som tur var kunde jag rädda situationen med att säga hur god pizzan var.  

Slutet gott, allting gott :-) 

//Sofie



 

Inga kommentarer: