Ens små barn blir stora

När husse inte är hemma sover hunden hela nätterna på hans sängplats. Faktum är att när Pontus inte varit hemma har våra två huliganer till hund och katt sköt sig helt exemplariskt både om nätterna och morgnarna. Ebbe brukar aldrig sova i våran säng. Han kan hoppa upp och säga god natt typ och sen efter ett par minuter har han hoppat ner igen. Men de här nätterna när Pontus inte varit hemma har han hoppat upp för att säga god natt och sen har han legat kvar där och somnat. Och som han har sovit! Han har inte ens reagerat på när alarmet har ringt. Jag fick fråga HÖGT om han inte skulle med ner och äta frukost. Då reagerade farbrorn och blev så där orimligt glad igen. 

Även katten har sovit i sängen med oss och varit cool lugn. Pontus kanske får sova borta oftare? 

En spegelselfie efter dusch nu när spegelselfiesarna från gymmet uteblivit. 

 

Längtar tills jag kan börja träna som vanligt igen. Det här är mer än segt men rätt som det är blir kanske även jag kvitt min förkylning. Det som lever får se. 

Hämtade in posten när jag kom hem på kvällen. Hade visst inte hämtat in den på ett tag upptäckte jag då lådan var knökfull. Där bland all post låg ett brev till mitt äldsta barn från plikt och prövningsverket om kommande mönstring. Hur är det möjligt att jag har ett barn som är så stor? 

Om några månader är Hugo myndig vilket är helt sjuk. Leah hon kanske har flyttat hemifrån till nästa skolår vilket också är helt sjukt. Vart tog mina små barn vägen? Tur jag har syskonbarn som är yngre så jag fortfarande kan få åka till lekland, åka pulka och sånt som mina tonåringar inte längre vill göra med sin mor. 

Det kommer verkligen bli ett nytt skede i livet nästa år. 

//Sofie