Jag somnade som en stock när vi kom tillbaka till stugan i tisdagskväll, men vaknade bara efter ett par timmar av att jag hade vrål ont i mina knän. Kvittade om jag ställde mig upp, satt ner eller hur jag än försökte ligga i sängen så smärtade det. Aldrig att jag varit med om något sådant tidigare. Jag kunde verkligen inte sova. Rätt som det var började jag tokfrysa med och krävde att Pontus skulle stänga alla fönster även fast det var som en bastu i stugan.
Sen låg jag vaken hela jävla natten. Låg och kollade på mobilen och såg hur klockan blev 01.00, 02.00, 03.00 och 03.30 sen somnade jag till en sväng innan klockan blev 06.00 då var jag klarvaken och kunde inte somna om p.g.a av smärta i knäna. Jag gick som att jag vore nyförlöst och hade skit ont bara jag skulle sätta mig ner på toan.
Förmodligen någon överansträngning efter all cykling, men så ont jag hade!
På morgonen fick jag värktablett av Tina och då blev det lite bättre. Men inte en chans att jag skulle kunna ta mig upp på cykeln igen och trampa alla milen tillbaka.
Vi hade bestämt kvällen innan att barnen skulle bli hämtade av min pappa så de slapp cykla tillbaka dagen efter. De var väldigt trötta och slitna efter att ha cyklat alla de där milen så planen var att de skulle få bli hämtade så skulle vi vuxna cykla själva tillbaka.
Nu slutade det med att även jag åkte med dem hem. Så himla tråkigt...Jag hade verkligen sett fram emot att cykla sträckan tillbaka.
Men jag hade fortsatt värk i båda knäna under hela gårdagen. Leah hamnade hos mormor på sleepover med Minna så jag och Hugo blev ensamma hemma igår.
Det var väldigt varmt igår. Jag låg uppe på vår säng i sovrummet med alla rullgardiner neddragna och fläktar på för fullt för att kunna vila. Så trött efter den sömnlösa natten. Men det var inte så lätt att vila på av onda knän... så vi tog oss iväg och badade en sväng för att svalka oss.
Det var riktigt skönt att bada! Knäna kändes även lite bättre efteråt tyckte jag. Fast en stund senare så började igen....
Kom på att jag kunde testa och smörja in med ormsalva och det funkade rätt bra.
Idag när jag vaknade hade jag inte lika ont. Jag känner av det men inte alls samma smärta. Hoppas det är på väg att ge med sig nu.
Kom att tänka på det att jag har nog inte cyklat sen förra sommaren/hösten så kanske inte så konstigt att rumpan ömmade och knäna tog lite styrk av flera mils plötslig cykling. Kanske ska förbereda mig bättre nästa gång och cykla lite mer innan och göra kroppen van vid att sitta på en cykel.
Fast bortsett från det så var det väldigt mysigt att cykla längst med kanalen! Hade vi gjort om det kanske vi nöjt oss med att cykla till Borensberg bara. Dels för barnens skull, dels för våra ovana rumpor och mina knäns skull, men framförallt för att det var den sträckan som var den fina delen och som gick längst med kanalen. Det var den biten som var den fina och roliga att cykla.
//Sofie
Sen låg jag vaken hela jävla natten. Låg och kollade på mobilen och såg hur klockan blev 01.00, 02.00, 03.00 och 03.30 sen somnade jag till en sväng innan klockan blev 06.00 då var jag klarvaken och kunde inte somna om p.g.a av smärta i knäna. Jag gick som att jag vore nyförlöst och hade skit ont bara jag skulle sätta mig ner på toan.
Förmodligen någon överansträngning efter all cykling, men så ont jag hade!
På morgonen fick jag värktablett av Tina och då blev det lite bättre. Men inte en chans att jag skulle kunna ta mig upp på cykeln igen och trampa alla milen tillbaka.
Vi hade bestämt kvällen innan att barnen skulle bli hämtade av min pappa så de slapp cykla tillbaka dagen efter. De var väldigt trötta och slitna efter att ha cyklat alla de där milen så planen var att de skulle få bli hämtade så skulle vi vuxna cykla själva tillbaka.
Nu slutade det med att även jag åkte med dem hem. Så himla tråkigt...Jag hade verkligen sett fram emot att cykla sträckan tillbaka.
Men jag hade fortsatt värk i båda knäna under hela gårdagen. Leah hamnade hos mormor på sleepover med Minna så jag och Hugo blev ensamma hemma igår.
Det var väldigt varmt igår. Jag låg uppe på vår säng i sovrummet med alla rullgardiner neddragna och fläktar på för fullt för att kunna vila. Så trött efter den sömnlösa natten. Men det var inte så lätt att vila på av onda knän... så vi tog oss iväg och badade en sväng för att svalka oss.
Det var riktigt skönt att bada! Knäna kändes även lite bättre efteråt tyckte jag. Fast en stund senare så började igen....
Kom på att jag kunde testa och smörja in med ormsalva och det funkade rätt bra.
Idag när jag vaknade hade jag inte lika ont. Jag känner av det men inte alls samma smärta. Hoppas det är på väg att ge med sig nu.
Kom att tänka på det att jag har nog inte cyklat sen förra sommaren/hösten så kanske inte så konstigt att rumpan ömmade och knäna tog lite styrk av flera mils plötslig cykling. Kanske ska förbereda mig bättre nästa gång och cykla lite mer innan och göra kroppen van vid att sitta på en cykel.
Fast bortsett från det så var det väldigt mysigt att cykla längst med kanalen! Hade vi gjort om det kanske vi nöjt oss med att cykla till Borensberg bara. Dels för barnens skull, dels för våra ovana rumpor och mina knäns skull, men framförallt för att det var den sträckan som var den fina delen och som gick längst med kanalen. Det var den biten som var den fina och roliga att cykla.
//Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar