23 juli 2017

En roadtrip

Vad trött jag var i morse när klockan ringde! Stängde av den och sov i nästan en timme till. Vi kom iväg senare än vad vi tänkt men gjorde inte så mycket, vi har ju semester:-)

Först var vi och lämnade av Leah och Ebbe hemma hos farmor och farfar. Leah var inte så sugen på att följa med utan ville hellre vara där.

När vi lämnat av dem så på började vi vår bilresa. Målet var Örebro och utställningen om Titanic som de har där i sommar. Tanken var att vi skulle besökt utställningen när vi var där sist men då hann vi inte med det. Så här i efterhand känns det rätt bra att vi tog det nu och inte då för det var inget för mindre barn att vara med på. Leah hade dött av tristess. Hugo är så intresserad av Titanic så han var jätteduktig och tyckte det var kul.

På vägen stannade vi till i Askersund och tog en lunchpaus. Jättemysigt, vi satt precis vid vattnet och åt och efter tog vi en promenad och kollade in alla båtarna.



Framme i Örebro och Titanic så fick man hörlurar som man hade och lyssnade i och blev guidad runt genom utställningen. Turen tog nästan 2 timmar och var väldigt intressant. Man fick följa med på hela resan om hur den byggdes tills efter den sjunkit. Mycket rolig fakta så kan verkligen rekommendera utställningen, men som sagt kanske inget för mindre/ointresserade barn:-)


Kate Winslet's kläder hon bar i filmen. Helt övertygad om att jag skulle se lika classy ut i dem som hon:-) 

När vi varit där inne ville Pontus åka vidare till ett annat utflyktsmål. Ett väldigt konstigt utflyktsmål. Vi åkte till Björnhammaren. Ni kan googla det så får ni mer info men det är en liten ort som ligger på väg 51 mellan Örebro och Norrköping. Man svänger sen av och åker 6 km in på en väg som bara är skog och där vägen tar slut, där ligger alltså Björnhammaren. En liten ort som helt plötsligt dog ut och nu är husen helt fallfärdiga och helt öde. Som ett spöksamhälle. Det är så litet så vi kunde åka runt bland alla husen men såg inga människor förutom några nyanlända som verkade bo i några av de inte allt för fallfärdiga husen. Stackars människor att behöva bo där. Husen var ju i ungefär samma skick som de man ser på nyheterna från de sönderbombade städerna i krigsländerna. Kanske inte riktigt men nästan.

Det kändes jättekonstigt att vara där och kolla, det kändes så ledsamt. Tänk alla husen som en gång byggdes och var bebodda av människor, de var nu helt öde. De låg avlägset men ändå inte så avlägset som jag trodde. Det finns en å som rinner mitt genom det lilla samhället så det var säkert jättefint där en gång i tiden. Sån tajming med vädret hade vi med. Strålande sol och blå himmel men när vi kom fram dit mulnade det på och började småregna så känslan blev ännu mer ruggig när vi var där.



Gatan som kallas Lyckliga Gatan

När vi sen åkte vidare så kom solen fram igen och molnen de försvann. Vi åkte så vi passerade Borensberg där vi stannade till. Vi strosade runt i det fina vädret och spanade in Göta Kanal. Många fina båtar som låg där och väntade på att få passera.

Blev lite käk på en restaurang där med innan vi satte oss i bilen och åkte hemåt. En heldag iväg med mina favorit killar. Riktigt kul har vi haft det! Hugo verkar ha uppskattat dagen massor. Tror han njöt lite av att få komma iväg ensam med mamma och pappa. Det gjorde även Pontus och jag. Det blir intensivt under sommaren, barnen umgås ju nästan 24/7 med varandra. Roligt att kunna få lite egentid med var och en av dem då.

Nu är Pontus iväg och ska hämta hem lillasystern och hunden i familjen. Både Hugo och jag är rätt trötta och slitna efter dagen så blir nog sängen inom en snar framtid för oss både. Imorgon har vi inget inplanerat på morgonen/förmiddagen så ska ta en ordentligt sovmorgon då:-)

//Sofie







Inga kommentarer: