Igår var det ju torsdag men blev som fredag för mig då det var min sista jobbdag för den här veckan. Dagen till äran körde jag på en klänningsfavorit som jag hittade i gömmorna.
Efter jobbet så bar det iväg till stan för ett par ärenden. Jag hittade en sån fin röd byxdress på KappAhl som Leah ska få i paket och ha när vi firar jul. Såg sen att det fanns även i Majkens och Minnas storlek. Tyvärr inte på nätet men i butik så nu kommer tjejerna kusinmatcha fint i jul:-)
En tanke som slog mig var att inne på KappAhl var det rätt lugnt med folk och vi som var där vi tänkte på vart vi gick någonstans och såg till att hålla avstånd. På gymmet är det också hårdare restriktioner och de som tränar där är noggranna med avstånd samt sprita händer och redskap. När jag var på en loppis hade de ett max antal personer som fick vara i butiken samtidigt så man fick köa utanför så det inte skulle blir för många. Och det har väl inte undgått någon att det köas utanför systembolagen för att det inte ska bli någon trängsel där inne. Ja många ställen tycker jag ändå har bra regler och att folk hjälps åt för att hålla avstånd etc. Förutom på ett ställe, mataffären! Där vet jag inte vad det är med folk. Sen kan jag tycka det är konstigt att man på loppisar och systembolaget inte tar in mer än ett visst antal kunder men i mataffären kan det vara hur mycket folk som helst samtidigt?
Hade vår mataffär haft hemkörning eller liknade så hade jag använt mig av det.
Men till något kul! Igår tog jag tag i och packade fram alla ljusstakar och stjärnor här hemma. Julgardinerna fick komma fram och även lite annat pynt.
Min tanke innan är alltid att det ska bli så mysigt att få plocka fram allt, men det börjar ju alltid att strular med något och humöret börjar till sist att tryta det med... Lampor som inte tänds, sladdar som är för korta, en rullgardin som trillar i huvudet på en och en låda med det finaste pyntet som helt plötsligt är spårlöst borta.
Upp och ner med alla saker från och till källaren. Det blir lite spring MEN det blir ju supermysigt när allt är på plats sen. Vilken stämning det blir i hela huset. Det är ju helt klart värt besväret även att det kanske inte alltid går så smärtfritt att få fram allting:-)
//Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar