Ruggig måndag

Kände mig (återigen) inte hundra i kroppen så avstod morgonens träning denna måndag... När ska skiten ta slut? Nu verkar det i och för sig som alla är sjuka i förkylningar, influensor och allt vad det är. Jag var ju inte värre än att jag stod på benen men blir så nojig att det ska bli värre. Jag har ju mina bihålor som gör sig påminda hela tiden. Då blir jag nojig att det ska bli värre så fort jag känner av något i kroppen. Och det gör jag ju med jämna mellanrum. 

Hade digitalt möte på förmiddagen. Före pandemin hade jag knappt använt Teams, Zoom, Skype och allt vad de heter. Nu förtiden är man ju rätt van vid den typen av möten. 

Fick sen lunch hemma hos mamma och pappa där även Bosse och Elin var så moster fick gosa lite med sin favorit kille. 

Kände mig rätt pigg på eftermiddagen så mamma och jag gick promenad med Ebbe. Efter det så fick jag sådär ont i bihålorna så värktabletter fick tas. 

Jag frös och kände mig inte alls i form så kvällen ägnades åt tv-tittande i soffan under en filt. 

Även Ebbe gjorde detsamma. Blev sen så trött så jag gick och la mig tidigt. Somnade så fort jag la huvudet mot kudden. November tar hårt på en. 

//Sofie