16 maj 2013

Ängeln och Djävulen

De sitter så fint på varsin axel på mig när jag tränar.

Det är väldigt intressant det här med träning tycker jag för det är så mycket psykiskt. Det visar så mycket hur man är som person. Jag tänker ofta ge upp tankar när det blir jobbigt men som tur är så är jag väldigt tjurskallig av mig. Ge upp tankarna för mig är djävulen på vänster axeln och på höger sidan sitter bit-för-i- helvete-ihop-vad-har-du-att-klaga-på-vad-är-det-som-är-så-jobbigt? ängeln.

Ängeln vinner alltid.

När jag tycker träning blir jobbigt tänker jag på mina förlossningar. Då är träningen helt plötsligt inte så jobbig längre. Inget är jobbigare än att föda barn. Så är det.

Tränar jag och tycker det är tungt så hör jag hur ängeln på högeraxeln skäller på mig. Det här är väl ingenting du har gjort de här övningarna innan och du kan ju för fan inte vara sämre nu än då?

Lite som i det där avsnittet av "Vänner" där Monica triggar igång sig själv med att göra en ännu bättre thanksgiving middag med att slå förra årets Monicas middag. Lite så är jag också. Jag tävlar hela tiden mot mig själv där inne i mitt huvud.

Älskar förövrigt "Vänner". Man kan alltid relatera till "Vänner", eller hur Hannah?:)


Var ute på en löprunda i skogen nu ikväll. Måste förövrigt införskaffa mig nya löparskor. Fick ju presentkort när jag fyllde men har inte kommit iväg till Linköping än. Dessa skor sjunger på sista versen. Så att säga.

Det jag ville säga med det här inlägget är att det är väldigt intressant hur mycket av träningen som sitter i huvudet och inte bara i kroppen.

//Sofie

Inga kommentarer: