Jag har ju varit sjuk i typ fyra veckor. Så det är typ en månad sedan som jag tränade sist. Jag har varit enormt sliten och tagen efter den här omgången med både bihålor och öron, men idag kände jag mig så pigg!
Jag har känt mig som vanlig igen vilket var alldeles för länge sen sist men idag så var dagen här!
Vi har haft en relativt lugn dag på jobbet då det var studiedag. På förmiddagen hade vi föreläsning och på eftermiddagen satt vi i våra arbetslag och jobbade. När jag kom hem var det direkt till att svida om och sen dra iväg till Leahs innebandyträning. De tränar i en hall som har noll utrymme för föräldrar att kunna sitta och kolla vilket jag nästan tycker är lite bra. Då slipper jag ha dåligt samvete att jag inte är med och kollar utan kan passa på att göra annat som inte hinns med annars.
Så nu kommer mitt upplägg vara att på torsdagar (om jag inte jobbar sent) ska jag alltid lämna Leah och sen ta en löprunda under tiden hon tränar.
Sandra och jag har ju ändå anmält oss till tjejmilen så bra och ha en liten plan kring löpningen känner jag.
Jag tränar ju regelbundet annars och att springa brukar inte vara några problem, men idag höll jag på att dö! Så totalt slut när jag äntligen tog mig i mål efter 5 kilometers rundan. 5 kilometer är ju ingenting för mig i vanliga fall, men nu kände jag verkligen att jag inte är helt tillbaka än efter sjukdomarna. Kändes som jag skulle ha sprungit ett helt maraton efteråt.
Asså så jävla fult. När jag anstränger mig och blir röd i ansiktet får jag typ samma färg som håret. Så matchande, men ändå inte.
Hade klätt mig alldeles för varmt med så fick slänga av mig jackan efter halva rundan. Märks att jag inget sprungit än i höst även när det kommer till den biten.
Nu ska jag ta och stoppa min troll i sina sängar. Eller de är ju stora så de går och lägger sig själva men godnattkram måste de ha av sin mor. Det har mor bestämt och så kommer det att vara fram tills att de flyttar hemifrån. Även det har deras mor bestämt:-)
//Sofie
Jag har känt mig som vanlig igen vilket var alldeles för länge sen sist men idag så var dagen här!
Vi har haft en relativt lugn dag på jobbet då det var studiedag. På förmiddagen hade vi föreläsning och på eftermiddagen satt vi i våra arbetslag och jobbade. När jag kom hem var det direkt till att svida om och sen dra iväg till Leahs innebandyträning. De tränar i en hall som har noll utrymme för föräldrar att kunna sitta och kolla vilket jag nästan tycker är lite bra. Då slipper jag ha dåligt samvete att jag inte är med och kollar utan kan passa på att göra annat som inte hinns med annars.
Så nu kommer mitt upplägg vara att på torsdagar (om jag inte jobbar sent) ska jag alltid lämna Leah och sen ta en löprunda under tiden hon tränar.
Sandra och jag har ju ändå anmält oss till tjejmilen så bra och ha en liten plan kring löpningen känner jag.
Jag tränar ju regelbundet annars och att springa brukar inte vara några problem, men idag höll jag på att dö! Så totalt slut när jag äntligen tog mig i mål efter 5 kilometers rundan. 5 kilometer är ju ingenting för mig i vanliga fall, men nu kände jag verkligen att jag inte är helt tillbaka än efter sjukdomarna. Kändes som jag skulle ha sprungit ett helt maraton efteråt.
Asså så jävla fult. När jag anstränger mig och blir röd i ansiktet får jag typ samma färg som håret. Så matchande, men ändå inte.
Hade klätt mig alldeles för varmt med så fick slänga av mig jackan efter halva rundan. Märks att jag inget sprungit än i höst även när det kommer till den biten.
Nu ska jag ta och stoppa min troll i sina sängar. Eller de är ju stora så de går och lägger sig själva men godnattkram måste de ha av sin mor. Det har mor bestämt och så kommer det att vara fram tills att de flyttar hemifrån. Även det har deras mor bestämt:-)
//Sofie
1 kommentar:
Dotra mi kommer alltid få en godnattkram för hon säger att hon aldrig ska flytta hemifrån 😂
Skicka en kommentar