Fy så segt det var när klockan ringde.
Måndag igen och nu är det helvecka som gäller igen efter två veckor med kortveckor. Men! Det gäller ju att se det positiva så det gör jag nu.
Dels är det underbart att det är ljust ute när jag åker till jobbet. Stor skillnad att stå på stationen i kolsvart mörker mot vårljuset.
En annan sak är att min rygg känns så himla mycket bättre. Alltså det är så fantastiskt så ni förstår inte. 8 jäkla veckor har jag dragits med skiten och nu äntligen börjar jag på allvar se ljuset!
Är så pepp på att kunna börja träna igen men tror jag ska avvakta även den här veckan för att inte göra något dumt. Är livrädd att det ska börja göra ont igen.
Gjorde en dum grej på kvällen nämligen. Åkte hem och skrev inköpslista och planerade vad som behöver köpas till helgens kalas. Skulle fått mig med mig ett barn som bärhjälp men fick åka själv. Inget med det men jag bar en alldeles för tung kasse och det kändes...
Hoppas verkligen inte det blir något mer av det.
Hade även mig med Ebbe i bilen då vi skulle gå en promenad. Gick inte något bra det heller då jag åkt ifrån Ebbes halsband så det blev ingen promenad. Tänkte jag kunde gått när vi kom hem men då var klockan så mycket. Behövde få in alla matvarorna (fast denna gången med hjälp), packa upp och sen äta. Ja när allt det var klart var klockan halv nio och jag var helt slut för den här dagen.
//Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar