Men jag hade ju lika gärna kunnat kliva upp som vanligt för sova kunde jag ju ändå inte göra. När jag har svårt att sova ligger jag bara å vänder och vrider på mig. Till sist ställer jag om alarmet så jag ska kunna få lite extra sömn men det får jag ändå aldrig. Ebbe vet minsann när min klocka brukar ringa så han är framme och buffar på mig. Sen ringer Pontus klocka och då vaknar jag av den. Ja sen ska fanskapet (alla som snoozar får man kalla fanskap) snooza ett par gånger innan han kliver upp. Jag är mer än vaken och hade lika gärna kunnat kliva upp som vanligt. Suck.
Kvällen bjöd på taxiverksamhet och hundpromenad. Pontus var på vift så fick rodda båda barnens träningar plus matlagning. Respekt alla ensamstående! Ni har all min respekt.
//Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar