Mitt hjärta stannade

Jag byte blöja på Hugo nu på morgonen och när jag ska lägga ner blöjan i sophinken så är det ju naturligtvis ingen påse där i. Så jag klär på Hugo och sätter honom på golvet så han kan leka lite med sina leksaker och så sprang jag ner (tog alltså inte ens en halv minut) och hämtade en ny påse. När jag tar ett språng uppför trappan så hör jag värsta braket! Det lät precis som det var min glasurna som föll i golvet. Mitt hjärta stannade upp helt, Hugo!!! Under denna korta tid hinner jag tänka många hemska tankar, Hugo ligger där med glas över hela sin lilla kropp, hur blodet sprutar, hur ont min stackars lilla kille har det i sin kropp. Men inte ett ljud hörs! Herregud han är död! (Jag vet överdramatisering men ni vet själva hur man kan reagera ibland) Kommer upp till övervåningen och där hittar jag en jätteglad Hugo tuggande på en leksak. Brevid sig har han ett berg av krossat glas från min glasurna som stod upp på en hylla som han lyckats peta ner. Inga tårar ingenting, bara värsta leendet över att ha fått till ett brakande ljud. Han hade lyckas dra ner den precis så den föll i golvet några decimeter från honom, usch säger jag nu ska jag plocka undan varenda pryl som Hugo kan komma åt och som kan skada honom (eventuellt även de saker som jag inte vill att de ska gå sönder också). Gud vilken känsla jag fick i kroppen, hjärtat stannade verkligen.