Tänker på de människor som inte orkar och tar tag i saker i sitt liv. De som har telefonfobi, som hatar att ta kontakt med företag, skatteverk, försäkringskassan etc om olika saker som dyker upp. Hur överlever de? Jag tycker inte jag gör annat än skickar intyg hit och dit, ringer och ringer tillbaka och jagar för att få tag i rätt personer.
Nu är jag så trött på det. På riktigt. Fick ett brev igår där det stod att jag inte skickat med ett intyg och nu måste jag skaffa ett nytt sånt och skicka in. Bara det att jag HAR skickat in detta intyg. Jag dubbelkollade två gånger innan jag skickade iväg kuvertet. Pontus såg det också! Och ändå av någon konstig anledning måste jag göra om hela processen. Igen. Fast jag gjort allting rätt från början. De har säkert slarvat bort pappret men kan man då inte skriva det? Nu låter det som om jag inte har skickat med intyget men det har jag gjort!
Jag blir så jävla trött. Nu är det på gränsen att jag vill bli en sån där människa som inte tar tag i såna saker i sitt liv. Fast det tänker jag inte bli. Jag är för smart för det. Det jag har rätt till ska jag också ha. Det ni.
Var bara tvungen och gnälla av mig. Vet att det är fler än jag som sitter dagarna i enda och bara ringer, mailar och försöker trixa ihop vardag men försäkringskassan, dagis, jobb, a-kassan...
Så nu blir det frukost innan jag måste ta tag i allt det andra.
//Sofie
Nu är jag så trött på det. På riktigt. Fick ett brev igår där det stod att jag inte skickat med ett intyg och nu måste jag skaffa ett nytt sånt och skicka in. Bara det att jag HAR skickat in detta intyg. Jag dubbelkollade två gånger innan jag skickade iväg kuvertet. Pontus såg det också! Och ändå av någon konstig anledning måste jag göra om hela processen. Igen. Fast jag gjort allting rätt från början. De har säkert slarvat bort pappret men kan man då inte skriva det? Nu låter det som om jag inte har skickat med intyget men det har jag gjort!
Jag blir så jävla trött. Nu är det på gränsen att jag vill bli en sån där människa som inte tar tag i såna saker i sitt liv. Fast det tänker jag inte bli. Jag är för smart för det. Det jag har rätt till ska jag också ha. Det ni.
Var bara tvungen och gnälla av mig. Vet att det är fler än jag som sitter dagarna i enda och bara ringer, mailar och försöker trixa ihop vardag men försäkringskassan, dagis, jobb, a-kassan...
Så nu blir det frukost innan jag måste ta tag i allt det andra.
//Sofie
1 kommentar:
du kanske har råkat för samma sak som jag gjorde. mitt intyg som jag skickade till a-kassan va skrivet med en svart bläckpenna, då fick jag till svars att det var en kopia jag skickat till dom och att dom inte godtar kopior. det var bara det att det ju inte va en kopia, så jag fick ringa o fixa nytt intyg o säga att de inte fick skriva med svart penna..dom tyckte det var urlöjligt att de inte tog emot det (o även dom visste ju att de inte skickat en kopia)! Ja, herregud säger jag bara..a-kassan suger verkligen när det gäller hantering av papper o regler!!!! Lycka till med dina papper:) kram
Skicka en kommentar