14 oktober 2008

Jag vill också jobba!!

Igår så fick jag tillbaka min mens..har typ inte haft den på över ett år och herregud vilken värk jag har nu! Ipren hjälper ju ingenting så här sitter jag med en varm vetekudde över magen, hoppas att det göör någon nytta:P Annars så vet jag inte vad som häner idag..har ett möte på banken egentligen vid 10.00 tiden men jag måste nog avboka den då jag inte har någon större lust att sitta och försöka vara artig med denna smärtan i magen. Ska försöka ta tag i att städa lägenheten som jag inte gjorde igår. Hugo gallskrek i fem timmar igår så jag var inte på något vidare humör igår precis.. Hatar egentligen att städa lägenheten flr det känns som det är det enda man har att göra om dagarna, samma sak varje dag..laga mat, gå på promenader, tvätta, städa.nej husmorsjobbet är inget för mig. Jag LÄNGTAR faktisikt massor tills jag börjar mitt jobbsökande igen, jag vill inget annat än att jobba och tjäna mina egna pengar nu. Har gått hemma sedan februari i år, det känns som om jag vill göra något annat nu..men Hugo är bara en liten söt skitunge än så länge så det får vänta ett tag till, men jag hade gärna velat börja jobba nu. Orkar inte gå hemma och glo mer känns det som. Och framförallt jag orkar inte vara pank jämt! Jag vill ha pengar och det är mina egna ihop tjänade pengar, jag vill känna att ibland kan även jag bjuda någon på något, inte alltid var den som inte har pengar och måste vara hemma eller bli bjuden. Känns så sniket när andra måste betala för mig...

Nu ska jag äta frukost och sen blir det vår dagliga promenad.. som vanligt:)

1 kommentar:

Anonym sa...

Vet precis hur du känner dig. Kände likadant! Längtade efter att få jobba, göra något annat och tjäna pengar. Nu längtar jag tillbaka till tiden då jag var hemma med Wilma. Men så är det nog jämt, man vill ha det man inte har. Fast penga biten kan man nog aldrig ändra på, det värsta som finns är när man är pank jämt och måste bli bjuden eller stå över. Så den känsla försvinner ju inte förens man tjänar lite pengar, men njut ändå av tiden. Snart är han stor och går på dagis, jag lovar dig ;) ! Kram Tessan