Köttbullar!

Både igår och idag har folk sagt "Men åh vad förkyld du är!", "Som du låter, borde inte du vara hemma?" Alltså jag kommer nog få vara förkyld resten av mitt liv känns det som. Jag har haft hostan sen 2 veckor innan jul och täppt i näsan har jag nog varit ungefär lika länge. Känns så dumt när jag är på avdelningar med blöjbarn och jag inte känner doften av när något barn gjort nummer två i blöjan. 

Jag har fått tid för att röntga lungorna igen på fredag så får se om det visar något den här gången. Hostan har ju blivit bättre men den är kvar. Speciellt efter jag tränat, då kan jag få världens hostattacker. Dock sällan under själva träningspasset, hostan kommer nästan alltid efteråt. Sen kommer den gärna när jag ska sova också, eller bara jag lägger mig ner så börjar jag hosta. Men jag börjar bli van. 

Ikväll har Leah stått för maten här hemma. Med viss assistans av pappan i huset. Köttbullar, potatis, sås och lingonsylt bjöds det på. Det var så himla gott! Längtar tills lunchen imorgon då det blev över till matlåda. 

Efter alla kvällsbestyr och nattning av barn ska jag nu lägga mig och läsa är tanken. Imorgon ringer klockan tidigt värre. 

//Sofie