Hugo är nu 4 år och Leah blir 2½ år snart. Det har slagit mig flera gånger hur skönt det är när de har blivit lite större. Bebisar är hur mysiga som helst men var ålder har ju sin charm:)
Och allt är så mycket smidigare nu än vad det var för bara ett år sedan. Dels biten med inga blöjor, inga nappflaskor, ingen välling, inga nappar, inga sovstunder på dagarna, barnen behöver inte sitta på barnstolar vid bordet, Hugo sitter framåtvänd i bilen, de förstår saker när man säger till dem, de kan själva förklara om det hänt något.
Men även att de leker så himla bra tillsammans! Jo de bråkar en del men de har verkligen varandra och de hjälper varandra om det är något.
Idag till exempel så vaknade Hugo först. Han gick på toa och det själv. Sen tog han fram leksaker och satte sig och lekte på sitt rum och var nöjd. Sen hörde jag hur Leah vaknade och hur hon tassade ner till Hugo (hon väckte inte ens mig!) och hur de nöjt börjande leka tillsammans där nere. Visst de hade lika gärna kunna börjat bråka men ändå. De kan vara sams och leka så fint tillsammans utan att mamma eller pappa behöver sitta bredvid.
Och nu när jag behövde duscha. Jag gör i ordning frukost till dem båda och de sitter och äter medan jag kan hoppa in och duscha samtidigt. Såna små saker blir ju faktiskt så mycket smidigare ju större barnen blir. Samtidigt som Leah är inne i en sån mysig period då hon gärna ska gosa och berätta hur mycket hon älskar allt och alla.
Man får njuta för snart är de väl odrägliga tonåringar som inte alls vill lyssna på mamma och pappa:)
Det mest positiva med att få barn tätt är nog att man har den där bebisperioden och sen blir barnen stora ungefär samtidigt. Om ni fattar vad jag menar:) Så har det varit för oss i alla fall. Och det är så kul att se hur barnen utvecklats och att de har varandra. Även om det kan vara väldigt intensivt vissa stunder:)
Alla åldrar och alla barn har sin charm men just nu trivs jag lite extra bra med i vilket period Hugo och Leah är i.
//Sofie
Och allt är så mycket smidigare nu än vad det var för bara ett år sedan. Dels biten med inga blöjor, inga nappflaskor, ingen välling, inga nappar, inga sovstunder på dagarna, barnen behöver inte sitta på barnstolar vid bordet, Hugo sitter framåtvänd i bilen, de förstår saker när man säger till dem, de kan själva förklara om det hänt något.
Men även att de leker så himla bra tillsammans! Jo de bråkar en del men de har verkligen varandra och de hjälper varandra om det är något.
Idag till exempel så vaknade Hugo först. Han gick på toa och det själv. Sen tog han fram leksaker och satte sig och lekte på sitt rum och var nöjd. Sen hörde jag hur Leah vaknade och hur hon tassade ner till Hugo (hon väckte inte ens mig!) och hur de nöjt börjande leka tillsammans där nere. Visst de hade lika gärna kunna börjat bråka men ändå. De kan vara sams och leka så fint tillsammans utan att mamma eller pappa behöver sitta bredvid.
Och nu när jag behövde duscha. Jag gör i ordning frukost till dem båda och de sitter och äter medan jag kan hoppa in och duscha samtidigt. Såna små saker blir ju faktiskt så mycket smidigare ju större barnen blir. Samtidigt som Leah är inne i en sån mysig period då hon gärna ska gosa och berätta hur mycket hon älskar allt och alla.
Man får njuta för snart är de väl odrägliga tonåringar som inte alls vill lyssna på mamma och pappa:)
Det mest positiva med att få barn tätt är nog att man har den där bebisperioden och sen blir barnen stora ungefär samtidigt. Om ni fattar vad jag menar:) Så har det varit för oss i alla fall. Och det är så kul att se hur barnen utvecklats och att de har varandra. Även om det kan vara väldigt intensivt vissa stunder:)
Alla åldrar och alla barn har sin charm men just nu trivs jag lite extra bra med i vilket period Hugo och Leah är i.
Mammas fina hjärtan!
//Sofie
1 kommentar:
Det är nog därför folk som har lite längre mellan barnen beskriver det som att börja om!
En annan är ju så inne i det så mycket går av bara farten. Härligt att de kan leka tillsammans:)
Skicka en kommentar