11 februari 2014

Och jag missade sprintfinalen!

Hörde på radion hur de diskuterade om det möjligen skulle kunna finnas något samband mellan den höga belastningen av VAB som försäkringskassan har just nu och att det är vinter OS.

Nej nej nej det tror inte jag. För det första är februari alltid en månad med mycket sjukdomar och för det andra så har jag själv varit hemma de senaste dagarna för vård av barn och jag har nog aldrig fått se så här lite av OS.

Idag när sprinten var så lyckades jag se kval och semi innan Leah vaknade och tog över TV:n. Sjuka och febriga barn, då har man inget att sätta emot när det kommer till vad som ska visas på dumburken. Jag hatar allt som har med barntv, barnkanalen, disney channel, disney junior, barnfilmer att göra för tillfället.

I alla fall var det ju världens mest spännande lopp som jag såklart missade. Men roligt att vi tog hem både brons och silver.

Det roliga är ju att Emil Jönsson gjorde lite av en Steve Bradbury. Jag tänkte alltså den tanken innan jag läste om det överallt vill bara påpeka det. Varför? Jo för det är ett av de starkaste vinter OS minnena som jag har. Så sjuk för jag brukar aldrig kolla på skridsko (inte ens när det är OS) men just år 2002 när det var i salt lake city gjorde jag det. Jag lyckades se alla loppen som Steve Bradburys helt otroligt nog lyckades vinna.

Väldigt speciellt sätt att vinna OS guld på:-)


Nu laddar vi upp för hockeyn som börjar imorgon. Det är ju det mest spännande i hela OS! Tänk när vi lyckades ta hem både OS guldet och VM guldet samma år, det är härliga minnen:-)

//Sofie


Inga kommentarer: